Den svensk-amerikanska psykologiprofessorn K Anders Ericsson anses som den främste experten i världen på hur du gör för att bli bäst:
K. Anders Ericsson & Robert Pool, Peak – Vetenskapen om att bli bättre på nästan allt. Volante. 2017.

.

Du blir inte expert genom att träna på samma sak om och om igen 10 000 timmar:
Ericsson menar att Malcolm Gladwell – som lanserade 10 000 timmar som hemligheten bakom prestation – missuppfattat deliberate practice.

.

De förstod att de måste tänka om:
https://www.bbc.com/sport/olympics/19174302

.

I boken Expert Performance In Sports jämför Anders Ericsson och Janet Starkes äldre idrottare med yngre idrottare:
A Ericsson och J Starkes, Expert Performance in Sports: Advances in Research on Sport Expertise. Human Kinetics Publishers. 2003

.

I en studie från 1996 visade Ericsson:
RT Krampe, KA Ericsson, Maintaining Excellence: Deliberate Practice and Elite Performance in Young and Older Pianists. Journal of Experimental Psychology: General 1996, Vol. 125, No. 4, 331-359.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8945787

.

I en intervju i New York Times säger hon att hon blivit smartare med åren – ”I know how to push myself ”:
https://www.nytimes.com/2012/07/29/sports/olympics/in-late-30s-olympic-gymnasts-continue-to-compete.html

.

En pygmé kan inte bli basketspelare:
Inom styrkeidrotter delar man in människor i olika viktklasser, vilket till stor del är genetiskt. Inom alla idrotter delar man in efter genen för kön, eftersom y-kromosomen ger mer styrka. Andra sporter borde kanske också dela in genetiskt så att exempelvis basketspelare under 190 cm spelade för sig och de över 190 cm för sig.

.

I sin bok The Sports Gene tar David Epstein upp ”talangen” Donald Thomas och jämför honom med ”träningsnarkomanen” Stefan Holm:
David Epstein, The Sports Gene – Talent, practice and the truth about success. Vintage. 2014.

.

Var han verkligen en talang som ramlat ner från himlen?:
K. Anders Ericsson & Robert Pool, Peak – Vetenskapen om att bli bättre på nästan allt. Volante. 2017.

.

För att undersöka hur tro och gener hänger samman:
Bradley P. Turnwald et al. Learning one’s genetic risk changes physiology independent of actual genetic risk, Nature Human Behaviour (2018). DOI: 10.1038/s41562-018-0483-4

.

hur kommer det sig då att IQ ökar med omkring 0,3 enheter per år:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Flynneffektenhttps://www.psychometrics.cam.ac.uk/about-us/directory/beyond-the-flynn-effect

Flynn upptäckte 1981 att IQ-testresultat av amerikanska soldater i första respektive andra världskriget skilde sig åt. De soldater som deltog i andra världskriget presterade mycket, mycket bättre.

När upptäckten publicerades 1987 blev han ifrågasatt av psykologer som investerat sin karriär i robusta IQ-tester, men denna så kallade flynn-effekt är ett faktum. Man har dokumenterat förbättringar på IQ-test för varje ny generation i mer än trettio länder. Ökningen är 3 IQ- poäng per decennium.

På tester som mäter skolkunskaper som läsning, språk, fakta eller matematik såg man inga stora förbättringar. Det är prestationer som kräver mer abstrakta förmågor som skolan formellt inte lär ut som har förbättrats enormt. I en studie där man jämförde ordförståelse hos skolelever på 1930-talet med elever från 2006, såg forskarna att barnen blivit bättre på abstrakta ord. Ju abstraktare ord, desto större förbättringar. Barnen hade inte blivit bättre på ord för konkreta saker och fenomen som “katt”, “äta”, “sjukdom”, men de hade blivit mycket bättre på abstrakta ord som “lag”, “löfte”, ”medborgare”.

I slutet av 1920-talet framtvingades en modernisering av folk som befann sig i utkanten av Sovjetunionens centralmakt. Något som normal tar generationer gjordes på några år. Mitt i denna förändring förstod den ryska psykologen Alexander Luria att det fanns ett tillfälle till ett unikt experiment. Han undrade om hur ett förändrat arbetsliv förändrar tankarna.

Luria bad ”moderna” medborgare (studenter, chefer för kollektiven) och “förmoderna” medborgare i utkanten av staten att beskriva olika former av bomull. De moderna beskrev dem i färger som blå och röda eller mörkblå, medan de förmoderna beskrev bomullen mer varierat som blommande bomull, himmel, gamla tänder. Sedan ombads de sortera bomullen i grupper. De moderna gjorde det snabbt i olika färggrupper. De förmoderna klarade inte det.”Det går inte att göra,” sa de, eller ”De är inte samma”.

De förmoderna hade svårt för allt som var abstrakt, som till exempel geometriska former. De moderna skapade grupper av trianglar och cirklar. De förmoderna såg ingen likhet mellan exempelvis en heldragen fyrkant och en streckad fyrkant. För en av de förmoderna var en heldragen fyrkant en karta och den streckade en klocka – de passade inte i samma grupp. En förmodern man hävdade att fyllda och ofyllda cirklar inte hörde ihop eftersom den ena var ett mynt och den andra en måne. Om de förmoderna pressades att skapa en konceptuell grupp blev det alltid till praktiska berättelser baserade på deras erfarenhet.

Enligt Flynns ser vi i den moderna världen genom vetenskapliga glasögon. Vi litar mer till abstrakta begrepp än våra egna direkta erfarenheter (löpare litar mer på pulsklockan och pulszoner än upplevd ansträngning). Vi ser verkligheten genom klassificeringar, genom lager av abstrakta begrepp, för att förstå hur världen hänger ihop. Vi klassificerar vissa djur som däggdjur, och inuti den klassen finns ännu mer detaljerade kopplingar baserade på likheten mellan fysiologi och DNA. De ord som representerar begrepp som tidigare var forskarnas domän används nu allmänt. Under 1800-talet användes sällan ordet ”procent”. Nu finns ordet i nästan varje kapitel (på 33 sidor av 210 i denna bok).

Flynn har tänkt vidare efter sina upptäckter och tycker det är ett problem att det moderna samhället inte utnyttjar bredden. Det behövs fler perspektiv och flera mentala modeller för att tänka. I de flesta utbildningar blir man bara bra på en mental modell och man är oförmögen att använda den modellen för att tänka inom andra områden eller vanliga scenarier i verkligheten. Förmågan till kritiskt tänkande är därför inte särskilt stort hos akademiker med gedigna utbildningar. En av de bästa utbildningarna är ekonomi, säger Flynn, eftersom ekonomi är ett brett fält, Kemister, som går oerhört djupt i sin kunskap, har dock svårt att använda den kunskapen på det som inte är kemi, säger Flynn.

Som fd student i nationalekonomi och datavetenskap håller jag med. Jag har haft nytta av ekonomins mentala modeller för att förstå det mesta som evolution, fysiologi och fysik. Jag har även haft nytta av studier i datavetenskap och programmering eftersom man alltid använder sig av “beräkningstänkande” – abstraktion och nedbrytning – när man tar tag i en komplex uppgift.

Läs mer om behovet av bredd i David Epstein, Range – Why Generalists Triumph in a Specialized World. Förlag: Penguin. 2019.

.

Hjärnorna är omkring 10 procent mindre idag än för 100 000 år sedan:
https://www.npr.org/2011/01/02/132591244/our-brains-are-shrinking-are-we-getting-dumber