”Jag ska få en slapp och förlamad ungdom att lysa och det ska ske med idrotten som medel, öppen för alla, utan diskriminering beroende på börd, ekonomi eller yrke”: https://popularhistoria.se/kultur/fotografi/aten-1896https://sv.wikipedia.org/wiki/Pierre_de_Coubertin
.
1904 påstod den tyska fysiologen Wilhelm Weichardt att han upptäckt ett vaccin mot trötthet:
Karin Johannisson, Trötthetens problem har gamla anor.
https://www.svd.se/trotthetens-problem-har-gamla-anor
.
I mitten av 60-talet utförde psykologen Martin Seligman ett experiment på hundar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Inl%C3%A4rd_hj%C3%A4lpl%C3%B6shet
.
I en studie testade Seligman några elitsimmare:
M Seligman, Explanatory Style as a Mechanism of Disappointing Athletic Performance.
First Published March 1, 1990 Brief Report
https://doi.org/10.1111/j.1467-9280.1990.tb00084.x
.
Ungefär samtidigt som Seligman studerade pessimister, ifrågasatte psykologen Aaron Beck Freuds teori om att depressioner kunde spåras till trauman i barndomen:
https://vadardepression.se/kbt-historia-aaron-beck-och-den-kognitiva-beteendeterapins-historia-under-1900-talet/
.
Försök att inte tänka på en elefant i två minuter – det går inte:
Wegner, D. M., Schneider, D. J., Carter, S. R., & White, T. L. (1987). Paradoxical effects of thought suppression. Journal of Personality and Social Psychology, 53(1), 5-13.
https://psycnet.apa.org/record/1987-33493-001
.
En annan studie, publicerad 2010 i tidskriften Cognition and Emotion, fann att samma sak gäller för känslor:
J Joormann, Emotion Regulation in Depression: Relation to Cognitive Inhibition. Published in final edited form as: Cogn Emot. 2010 Feb 1; 24(2): 281–298.
.
En relativt ny utveckling av KBT kallas för Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som handlar om att ändra förhållandet till dina tankar och att acceptera dem:
http://hjarnfysik.blogspot.com/2019/04/act-slapp-taget-och-ga-vidare.html
En bra introduktion: Russ Harris, ACT helt enkelt. Förlag: Natur & Kultur Akademisk. 2011.
.
Psykologerna – som intresserar sig för själen – har försökt finna svar; den mest lovande hypotesen var länge att det handlade om viljestyrka och ego-utarmning, en hypotes som framfördes av Roy Baumeister på 1990-talet:
Böcker som gjort viljestyrketeorin populär är bland annat Roy Baumeisters bok Willpower från 2012 och Kelly McGonigals bok The Willpower Instinct.
.
I ett experiment fick två grupper vänta i ett rum där det fanns en tallrik med nybakade kakor och en tallrik med rädisor:
R Baumeister, Ego Depletion: Is the Active Self a Limited Resource?
https://faculty.washington.edu/jdb/345/345%20Articles/Baumeister%20et%20al.%20(1998).pdf
.
Men psykologerna tror inte längre att viljestyrkan urholkas genom ego-utarmning.
Job, V., Dweck, C. S., & Walton, G. M. (2010). Ego depletion–is it all in your head? implicit theories about willpower affect self-regulation. Psychological Science, 21(11), 1686–93.
Runners World: Viljestyrka är överskattat.
.
I en stor meta-analys som sades bevisa ego-utarmning visade det sig att negativa studier, det vill säga studier som inte stödde ego-utarmning, hade utelämnats:
EC Carter, A series of meta-analytic tests of the depletion effect: Self-control does not seem to rely on a limited resource. J Exp Psychol Gen. 2015 Aug;144(4):796-815. doi: 10.1037/xge0000083. Epub 2015 Jun 15.
.
I en annan studie, publicerad 2016 i Perspectives on Psychological Science, försökte 23 olika forskargrupper replikera Baumeisters experiment:
MS Hagger, A Multilab Preregistered Replication of the Ego-Depletion Effect. First Published July 29, 2016 Research Article https://doi.org/10.1177/1745691616652873
.
Genom att skölja och spotta ut sportdryck förbättras också prestationen:
M Jensen, Effect of Carbohydrate Mouth Rinse on Performance after Prolonged Submaximal Cycling.
Medicine & Science in Sports & Exercise: May 2018 – Volume 50 – Issue 5 – p 1031–1038 doi: 10.1249/MSS.0000000000001529
https://journals.lww.com/acsm-msse/Fulltext/2018/05000/Effect_of_Carbohydrate_Mouth_Rinse_on_Performance.17.aspx
.
En alternativ förklaring till att du är trött efter en dag på kontoret är brist på motivation:
Kurzban, R., Duckworth, A., Kable, J. W., & Myers, J. (2013). An opportunity cost model of subjective effort and task performance. The Behavioral and Brain Sciences, 36(6), 661–79.
.
som att fortsätta springa ett ultralopp och inte ge efter för frestelsen att ge upp:
G Cona, It’s a Matter of Mind! Cognitive Functioning Predicts the Athletic Performance in Ultra-Marathon Runners.
PLoS One. 2015 Jul 14;10(7):e0132943. doi: 10.1371/journal.pone.0132943. eCollection 2015.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26172546
.
Nyligen publicerade forskare i Storbritannien en studie som stärker hypotesen att bristande motivation ökar trötthet:
D Johnston, Why does work cause fatigue? A real-time investigation of fatigue, and determinants of fatigue in nurses working 12-hour shifts.
Annals of Behavioral Medicine 53(1) · August 2018 DOI: 10.1093/abm/kay065
.
I en liknande studie övervakade psykologerna Michael Inzlicht och Marina Milyavskaya 159 studenter under en vecka:
Milyavskaya, M., & Inzlicht, M. (2017). What’s so great about self-control? Examining the importance of effortful self-control and temptation in predicting real-life depletion and goal attainment. Social Psychological and Personality Science, 8(6), 603-611.
https://pdfs.semanticscholar.org/11bb/447f606a45c50e92514e73bb042c791ef9d6.pdf
.
En rapport från 2015, som omfattade sex studier och mer än 2000 deltagare, visade att bra självkontroll var kopplat till goda vanor:
Curr Dir Psychol Sci. 2017;26(5):422-428. doi: 10.1177/0963721417704394. Epub 2017 Oct 9.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29335665
.
2016 publicerade Dr Elliot Berkman, som är expert på motivation:D Berkman, Finding the ’self ’ in self-regulation: The identity-value model. Psychol Inq. 2017; 28(2-3): 77–98. Publicerad online 2017 aug 18. doi: 10.1080/1047840X.2017.1323463
.
Viljestyrka är inte allt. Ibland är det rätt att ge upp. Det krävs mod att välja en ny väg i livet i strid med omgivningens förväntningar:
Grit som betyder något i stil med viljestyrka blev ett populärt begrepp efter Angela Ducksworth bok Grit som kom ut 2014. Grit handlar om att inte ge upp utan kämpa tills man lyckas. Enligt Ducksworth är grit det bästa sättet att mäta chansen att lyckas med något. En av hennes studier handlar om vilka kadetter som klarar “the beast” vid den amerikanska militärskolan West Point. The beast är en sex veckor lång kickoff som består av en rad psykiska och de fysiska tester som kickar ut de som inte är av det rätta virket.
När kadetterna sökte till West Point gjorde de en rad tester som mätte sådant som IQ, fysik och ledarskap. Hon trodde först att resultaten från testerna kunde ge någon slags vägledning hur kadetterna skulle klara sig vidare, men Duckworth kunde inte hitta något sådant samband. Det var inte de smartaste eller de fysiskt starkaste som lyckades bäst. Det måste finnas något annat. Duckworth gick på djupet och fann något hon kallar ”grit” – ihärdighet eller ”jävlar anamma”. De som inte gav upp, som inte deppade efter en motgång, de som ville mest och hade mest motivation – det var de som klarade av det. Det var de som jobbade hårt och på något sätt visste exakt vad de ville. De hade en riktning i livet, en inre kompass, och en kombination av passion och uthållighet. En välinriktad viljestyrka. Det var det, snarare än betyg och talang, som avgjorde om en kadett klarade ”the beast” eller inte.
Men syftet med West Point är att gå hela utbildningen och skapa bra ledare. Det handlar inte om att klara ett mål som är the beast. Ibland är det också rätt att ge upp. De kadetter som misslyckades med testerna hade kanske mer grit. Det kan finnas andra anledningar än brist på viljestyrka som gjorde att de inte klarade det. De kanske insåg att de gjorde det för föräldrarnas skull och – när de befann sig på gränsen – insåg att de själva inte tyckte det var värt att offra så mycket för något andra förväntade sig av dem. De kanske valde att ge upp. Det krävs mod att välja en ny väg i livet i strid med omgivningens förväntningar.
.
Varje val har ett värde och ett pris:
Ekonomer kallar det för alternativkostnad. Det är en fiktiv kostnad som används vid benämningen av alternativa resursanvändningar. Kostnaden är den förlorade intäkten från det alternativet man inte valt att nyttja. Allt vi gör har på samma sätt en kostnad i form av det vi väljer bort.
.
Denna modell kallas The shifting priorities model of self-control:
M Inzlicht, M Milyavskaya, Attentional and Motivational Mechanisms of Self-Control.
https://static1.squarespace.com/static/550b09eae4b0147d03eda40d/t/56f9cb3907eaa0601bad7717/1459211067303/attentional-and-motivational-mechanisms-of-self-control.pdf
.
I slutet av 1800- talet skrev den italienska fysiologen Angelo Mosso:
A Mosso, Fatigue. New York, G.P. Putnam’s Sons; London, S. Sonnenschein, 1904. Kan läsas online.
Här finns en längre artikel om Mosso som inte fick plats i boken: http://hjarnfysik.blogspot.com/2019/11/angelo-mosso-en-fysiolog-langt-fore-sin.html
.
Fysiologerna på Harvard Business School:
I början av 1920-talet gjorde den tyske fysiologen Otto Meyerhof (1884-1951) olika experiment för att reda ut exakt hur muskler fungerar. I ett experiment kapade han en groda på mitten och lade grodans ben i en skål med syrefri vätska. Sedan använde han elektricitet för att aktivera benmusklerna tills de blev uttröttade. Det visade sig att skålan fylldes med mjölksyra. Därmed måste mjölksyra vara ett resultat av att musklerna arbetat utan syre och mjölksyran orsakade tröttheten, trodde Meyerhof.
Ungefär samtidigt som Meyerhof skar sönder grodor, försökte professor Archibald V Hill (1886 – 1977) förstå hur sambandet såg ut mellan löphastighet och syreförbrukning. Hills forskning var finansierad av industrin som var intresserad av hur mycket arbete man kunde pressa ut från arbetskraften och hur uthållig arbetskraften var. Att springa var som att arbeta vid ett löpande band. På 1920-talet, innan man upptäckt placeboeffekten, var det ingen som ifrågasatte att han testade sin hypotes på sig själv. Hill sprang och fångade sin utandningsluft i en apparat som han bar på ryggen. Därefter gick han till laboratoriet och analyserade sin gasbehållare. Det visade sig att syreförbrukningen ökade ju mer han ansträngde sig, men efter en stund nådde syreförbrukningen en platå – den maximala syreförbrukningen eller VO2max. Han kunde inte dra i sig mer syre trots att han ökade farten. Hill antog att det var VO2max som avgjorde begränsning som gjorde att han till slut inte orkade mer. Han byggde en hypotes på det: Varje löpare har en bestämd hastighet. Så länge löpare håller sig under denna hastighet kan de dra i sig tillräckligt med syre som bränsle till sin löpning, men går det fortare uppstår det brist på syre och som biprodukt bildas giftig mjölksyra. Mjölksyran gör att musklerna fungerar sämre och att löparen känner sig trött. Därmed hade Hill och Meyerhof svarat på frågan: vad begränsar din prestation när du springer? Svar: VO2max och mjölksyra. Musklerna jobbar anaerobt – utan syre – och du bygger på dig en syreskuld. 1922 delade Hill och Meyerhof Nobelpriset för sina upptäckter.
Hills modell är nu nästan 100 år gammal men används fortfarande för att förklara vad som begränsar en löpares förmåga att prestera. Forskningen har gått vidare och trängt djupare in i cellerna. Man har upptäckt ATP, DNA, hur nervsystemet är uppbyggt och hur muskelfibrer arbetar mot varandra. Men det sägs fortfarande att prestationsförmågan begränsas av något i kroppen som syre eller glukos. När det uppstår en brist på något ämne kan inte kroppens lungor, hjärta eller muskler fortsätta som tidigare. Det är kärnan i Hills kroppsbaserade modell. Mosso levde en generation före Hill, men det blev Hills fysiologiska, kroppsbaserade och prisbelönade modell som kom att dominera läroböckerna. Hills modell var stringent och exakt. Det gick att räkna med ingångsvärden och få fram exakta resultat. Det fanns dock inte någon plats för hjärnan eller diffus psykologi i denna modell. Trötthet var inte lösningen på ett problem som Mosso hade föreslagit, utan en faktor som gick att påverka och manipulera för maximerad produktion och prestation. Det var en berättelse som attraherade fabriksägare och politiker.
Efter A V Hills och Meyerhofs upptäckter och Nobelpris gjorde världen uppmärksam på att det fanns fysiologiska gränser för både mänsklig prestation och industriell produktion, men också att det gick att påverka dessa gränser. 1927 startades en ny avdelning på Harvard Business School – Harvard Fatigue Laboratory – som en följd av de nya upptäckterna. Syftet var att utveckla nya sätt att öka produktiviteten och studera effekterna av trötthet. I bakgrunden fanns tankar om ett samband mellan en idrottares förmåga att springa i timmar och en arbetares förmåga att kämpa vid ett löpande band i flera timmar med bibehållen produktivitet.
Fakta om mjölksyra
Myten om mjölksyra
.
I slutet av 1990-talet ifrågasattes fysiologernas grundtankar:
Sydafrikanen Tim Noakes har ägnat en stor del av sitt forskarliv till att ifrågasätta gamla sanningar. Han tycks drivas av utmaningar. Redan 1977 hade han som ung läkare, i strid mot den då gällande föreställningen om att löpare var immuna mot hjärtsjukdom, visat att så inte alls var fallet.
I början av 1980-talet varnade Noakes också för en epidemi av hyponatremi (för mycket vätska) bland idrottare och motionärer. Bakgrunden var nya dryckesvanor som skapats av välmenande myndigheter och förhoppningsfulla sportdrycksföretag. Det var inte många som tog hans varningar på allvar. Till mitten av 1990-talet påstod forskare, läkare, hälsorådgivare och tidningar att idrottare och kontorsarbetare måste dricka innan de kände törst, att törst var en osäker signal och att uttorkning kunde leda till värmeslag och sämre prestationer. Nästan alla gick omkring med en vattenflaska. Kontoren sågs som torra öknar med strategisk utplacerade oaser där man kunde fylla sina vattenflaskor i vattenautomater.
Efter några uppmärksammade dödsfall då löpare druckit ihjäl sig – varav två under Boston Marathon 2002 – ändrades dessa råd. Ny forskning om törst, värmeslag och vätskeförlust gav Noakes stöd för sin kritik. Det visade sig att många fler människor dog av att de drack för mycket vatten än av för lite vatten.
När du dricker för mycket finns det en risk att cellerna i hjärnan sväller och det är ett livshotande tillstånd. Så småningom omformulerades råden till att idrottare bör dricka efter törst. Antalet människor som gick omkring med vattenflaskor minskade. Det finns ingen naturlag som kräver att du dricker åtta glas vatten om dagen, det beror helt och hållet på hur törstig du är. Hjärnan skapar en upplevelse av törst när saltbalansen mellan cellernas in- och utsida är i obalans. Först är denna känsla vag, sedan blir den allt mer påträngande och till slut gör du vad som helst för vatten. Risken att dö av törst är alltså obefintlig såvida du inte sprungit vilse i en öken.
Noakes är kanske mest känd för sin tjocka bok Lore of Running som är laddad med löpning och vetenskap. Den har kommit ut i flera upplagor sedan 1985 och har – genom sitt omfång, sitt breda innehåll och sin omfattande källförteckning – blivit känd som löparens bibel.
Noakes stora genomslag i den akademiska debatten om löpning och prestation kom tio år efter Lore of Running. Varje år håller American College of Sports Medicine ett evenemang och 1996 fick Noakes äran att hålla inledningstalet. I talet inför alla experter tog Noakes chansen att lansera en ny modell för att förklara trötthet och prestation. Det krävdes stort mod. Noakes hade den nödvändiga blandningen av arrogans och ödmjukhet för att våga. Noakes tog chansen och kritiserade A V Hills kroppsbaserade modell. Om fysisk trötthet berodde på att hjärtat inte orkade pumpa syre till musklerna skulle det först och främst drabba hjärtat eller hjärnan och leda till döden. Men löpare dör inte, alltså borde de kunna springa fortare, sa han. Hills modell var ”brainless”.
Några i publiken skruvade på sig. Det är hjärnan som hindrar dig från att springa för fort, menade Noakes. Begränsningarna finns någonstans inne i hjärnan, inte i hjärta och lungor. A V Hill hade först skrivit om hjärnan som en slags regulator och kallat den funktionen för The Central Governor. Den insikten glömdes bort eller övergavs, kanske för att det var svårt att testa hypoteser om hjärnan på 1920-talet. Noakes hävdade att det fanns en sådan central styrenhet i hjärnan som fungerar som en omedveten broms och regulator av mänskligt beteende när vi ägnar oss åt uthållighetsidrott. Denna kloka, centrala styrenhet skyddar oss från att dö när vi tävlar. Noakes tog Hills övergivna begrepp, putsade till det och gjorde begreppet till sitt. Han kallade sin hjärnbaserade modell för The Central Governor Model (CGM).
Om du fyller en skål med muskelmassa och tillsätter elektricitet kommer muskelmassan att bli ”utmattad” till slut. Det är så man har – och många ser det fortfarande så – föreställt sig trötthet. Trötthet är ett rent kroppsligt fenomen; ungefär som en bil som får slut på bensin eller drabbas av motorhaveri. Men det är inte det som händer i ett lopp. Det tillhör ovanligheterna att löpare kollapsar och det händer nästan aldrig allvarliga olyckor, eftersom hjärnan övervakar kroppens instrumentpanel och ser till att det finns krafter kvar hela vägen, bl. a. genom att bestämma rätt hastighet från början av loppet. Om liknelsen med en bil som närmar sig ett haveri vore korrekt, borde du ju bli långsammare ju närmare du kommer målet. Men det är tvärtom. Den sista biten springer de flesta som snabbast. Noakes hävdade att det beror på att hjärnan vågar släppa på bromsen. Det är den hjärnbaserade modellen i ett bilskal. Du har en hjärna som övervakar allt du gör för att säkerställa att du överlever.
Noakes modell bygger på tre antaganden: Det första antagandet är att hjärnan, inte hjärtat och lungorna, bestämmer gränsen för prestation. Denna gräns fastställs vid ett tidigt skede så att du inte överskrider din förmåga. Det andra antagandet är att hjärnan utövar sin kontroll genom att begränsa antalet muskelfibrer som rekryteras vid en given ansträngning. Ett tredje antagande är att denna reglering sker på en särskild plats i hjärnan.
Om du springer i värme kommer hjärnan att sakta ned dig långt innan din kroppstemperaturen når kritiska nivåer. När du springer gör hjärnan en prognos och förutser vad som ska hända. Det sker omedvetet. Du är inte medveten om att du saktar ner. Studier visar att hjärnan faktiskt rekryterar färre muskelfibrer direkt de första minuterna om du springer en varm dag. Du försöker springa lika snabbt som vanligt (med samma mått av ansträngning), men färre muskelkontraktioner gör att det går långsammare.
Noakes säger själv att spurten är det starkaste beviset för att begränsningarna sitter i hjärnan och inte i musklerna eller hjärtat. Noakes och hans sydafrikanska kollega Ross Tucker menar att hjärnan omedvetet fastställer en lämplig löphastighet direkt då du börjar springa. I slutet av ett lopp – när hjärnan litar på att du kommer att överleva – då släpper den på bromsen och låter dig öka farten. För 65 av 66 världsrekord på 5.000 och 10.000 meter sedan 1920 har alltid den första kilometern – då löparna är fräschast – och den sista kilometern – då hjärnan är som lugnast – varit de snabbaste. Enligt de tidigare kroppsbaserade modellerna borde löpare vara långsammast i slutet då energin tagit slut och musklerna badar i mjölksyra. Mjölksyra, syre eller energi, begränsade dig. Du blir tröttare och tröttare. Men enligt Noakes är det en central kontrollenhet i hjärnan som analyserar input från kroppen och ser till att du inte går eller springer över gränsen. Den skyddar dig från att dö genom att reglera ditt beteende. Att löparna överlever är bevis för att Hill hade fel. Det var ord och inga visor. En del som lyssnade på Noakes inledningstal var förmodligen i chock. Enligt Noakes bygger Hills modell på två felaktiga antaganden. Dels att syreupptagning ökade till en viss nivå, dels att det bildades mjölksyra.
.
I en studie – kallad Mind over Muscle – från 2010:
S Marcora, W Staiano, The limit to exercise tolerance in humans: mind over muscle? Eur J Appl Physiol. 2010 Jul;109(4):763-70. doi: 10.1007/s00421-010-1418-6. Epub 2010 Mar 11.
.
Din upplevda ansträngning påverkas inte bara av hur vältränad eller kolhydratladdad du är, utan också av leende åskådare:
Blanchfield, Anthony & Hardy, James & Marcora, Samuele. (2014). Non-conscious visual cues related to affect and action alter perception of effort and endurance performance. Frontiers in Human Neuroscience. 8. 10.3389/fnhum.2014.00967.
.
I en studie från 2005 visade tyska forskare att möss valde den lätta vägen i en labyrint om de hade en skada i ACC:
J Schweimer och W Hauber, Involvement of the rat anterior cingulate cortex in control of instrumental responses guided by reward expectancy. Learn Mem. 2005 May-Jun;12(3):334-42.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15930509
.
En studie, gjord av ett australiskt forskarteam 2018:
K Martin, Mental Fatigue Impairs Endurance Performance: A Physiological Explanation.
Sports Med. 2018 Sep;48(9):2041-2051. doi: 10.1007/s40279-018-0946-9.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29923147
.
Psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett, som är expert på känslor, hävdar att hjärnan skapar känslor:
Lisa Feldman Barrett, Så skapas känslor : hjärnans hemliga liv. Natur och kultur. 2018.
.
när den övervakar kroppens budgetbalans:
http://hjarnfysik.blogspot.com/2019/09/din-kroppsbudget.html
.
I en studie fann nämligen den amerikanska psykologen Carol Dweck att Baumeisters hypotes påverkar din tro på ett destruktivt sätt:
C Dweck, Beliefs about willpower determine the impact of glucose on self-control. PNAS September 10, 2013 110 (37) 14837-14842; https://doi.org/10.1073/pnas.1313475110
.
Enligt Dweck är dina prognoser och din tro helt avgörande för hur du lyckas i livet:
Carol Dweck, Mindset: The New Psychology of Success (New York: Ballantine Books, 2008).
.
I ett test valde Dweck ut sjundeklassare som trodde att intelligens var medfött:
Dweck, C.S. (2000) Self-Theories: Their Role in Motivation, References studying mindset
.
I en studie från 1973 av William Chase och Herbert Simon:
W Chase och H Simon, Perception in Chess. Cognitive Psychology Volume 4, Issue 1, January 1973, Pages 55-81. https://doi.org/10.1016/0010-0285(73)90004-2
.
I en studie från 2011, ledd av Lauren Wisk:
Keller, Abiola, Kristen Litzelman, Lauren E. Wisk, et al. (2011). “Does the Perception That Stress Affects Health Matter? The Association with Health and Mortality.” Health Psychology 31, no. 5: 677–84. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3374921/
.
Som ett svar på stress utsöndrar binjurarna kortisol och dehydroepiandrosteron (DHEA):
Mer om detta i Kelly McGonigal, The Upside of Stress. New York. Avery. 2015.
.
I en studie fick testpersoner se en tre minuter lång video om hur stress påverkar hormonerna, medan en annan grupp fick se något annat:
Kelly McGonigal, The Upside of Stress. New York. Avery. 2015.
.
I ett klurigt experiment lät forskare ett antal unga män gå över en läskig respektive en ofarlig hängbro:
Dutton, D. G., & Aron, A. P. (1974). Some evidence for heightened sexual attraction under conditions of high anxiety. Journal of Personality and Social Psychology, 30(4), 510-517. http://dx.doi.org/10.1037/h0037031
.
Begrepp som kärlek, ilska eller rädsla ger fysiska sensa- tioner olika mening baserat på dina erfarenheter:
Lisa Feldman Barrett, Så skapas känslor : hjärnans hemliga liv. Natur och kultur. 2018.
.
I en studie fick en grupp studenter i uppgift att hålla ett föredrag:
Allen, Andrew P., Paul J. Kennedy, John F. Cryan, Timothy G. Dinan, and Gerard Clarke. “Biological and Psychological Markers of Stress in Humans: Focus on the Trier Social Stress Test.” Neuroscience and Biobehavioral Reviews 38 (2014): 94–124. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24239854
Jamieson, Jeremy P., Matthew K. Nock, and Wendy Berry Mendes. “Mind over Matter: Reappraising Arousal Improves Cardiovascular and Cognitive Responses to Stress.” Journal of Experimental Psychology: General 141, no. 3 (2012): 417–22. See also: Jamieson, Jeremy P., Matthew K. Nock, and Wendy Berry Mendes. “Changing the Conceptualization of Stress in Social Anxiety Disorder Affective and Physiological Consequences.” Clinical Psychological Science 1, no. 4 (2013): 363–74.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3410434/
.
Om du kategoriserar stressen så, förvandlas den till något bra, till något som ökar din chans att klara av utmaningen:
Lisa Feldman Barrett, Så skapas känslor : hjärnans hemliga liv. Natur och kultur. 2018.
.
Fokusera all din energi på att få fjärilarna att flyga i formation:
Lisa Feldman Barrett, Så skapas känslor : hjärnans hemliga liv. Natur och kultur. 2018.
.
”Fear is a natural reaction to moving closer to the truth”:
https://sivers.org/book/WhenThingsFallApart
.
30 år senare skrev han boken Beyond boredom and anxiety:
M Csíkszentmihályi, Beyond Boredom and Anxiety: Experiencing Flow in Work and Play. Wiley. 2000.
.
När du läser ”tydliga mål”, ser du bara substantivet (mål) och missar adjektivet (tydliga). Du ser dig själv på prispallen eller med en examen:
Tanner, Robin & Carlson, Kurt. (2009). Unrealistically Optimistic Consumers: A Selective Hypothesis Testing Account for Optimism in Predictions of Future Behavior. Journal of Consumer Research. 35. 810-822. 10.1086/593690.
.
I en engelsk studie testade forskarna olika strategier för att skapa träningsvanor:
Sarah Milne, Sheina Orbell, och Paschal Sheeran, “Combining Motivational and Volitional Interventions to Promote Exercise Participation: Protection Motivation Theory and Implementation Intentions,” British Journal of Health Psychology 7 (May 2002): 163–184. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14596707
.
Neurologen Mauricio Delgado undrade mer över dessa drivkrafter:
Elizabeth M. Tricomi, Mauricio R. Delgado, och Julie A. Fiez, “Modulation of Caudate Activity by Action Contingency,” Neuron 41, no. 2 (2004): 281–92
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14741108
.
Enligt ledarskapsgurun Jurgen Appelo är det just lek som är grunden:
https://management30.com/books/management30/
.
För något år sedan gick Björn Borg ut i media med att han var bekymrad över föräldrar som pressar sina barn:
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/MgmmLK/borg-trott-pa-galna-tennisforaldrar. 2016.
.
Enligt en studie där forskare jämfört de bästa:
Super Champions, Champions, and Almosts: Important Differences and Commonalities on the Rocky Road. Dave Collins, Áine MacNamara och Neil McCarthy.
http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyg.2015.02009/full
.
Vikten av variation bekräftas av den tyska professorn i idrottsvetenskap Arne Güllich:
Vaeyens, Roel & Guellich, Arne & Warr, Chelsea & Philippaerts, Renaat. (2009). Talent Identification and Promotion Programmes of Olympic Athletes. Journal of sports sciences. 27. 1367-80. 10.1080/02640410903110974.
https://www.researchgate.net/publication/26854427_Talent_Identification_and_Promotion_Programmes_of_Olympic_Athletes
.
På den årliga Youth Athlete Development Conference höll Arne Güllich en mycket uppmärksammad föreläsning 2016:
https://www.redsports.sg/2016/12/03/youth-athlete-development-conference/
.
Föräldrar äger inte sina barn utan har dem bara till låns ett tag:
Kahlil Gibrans, Profeten. Förlag: Max Ström. 2006.
.
I en poddintervju berättar den svenska idrottspsykologen Lars-Erik Uneståhl:
Intervju i Framgångspodden, avsnitt 223.
https://poddtoppen.se/podcast/985517492/framgangspodden/223-forskaren-lars-eric-unestahl-vad-framgangsrika-personer-gor-original
.
När Petter Northug – den främste skidåkaren det senaste årtiondet – var nio år sågs han som en förlorare:
Petter Northug, Min historia. Mondial. 2018.
.
I sin bok Zen och konsten att sköta en motorcykel, berättar författaren Robert Pirsig:
Robert Pirsig, Zen och konsten att sköta en motorcykel, William Morrow & Company. 1977.
https://www.bokus.com/bok/9789100578329/zen-och-konsten-att-skota-en-motorcykel/
Senaste kommentarer