Den tyska psykologiprofessorn Gabriele Oettingen: 
Gabrielle Oettingen, Rethinking Positive Thinking: Inside the New Science of Motivation. New York.  Current. 2014.

.

Med hjälp av funktionell magnetkamerateknik (fMRI) har forskare visat att berättelser :
https://brainworldmagazine.com/tell-story-brain-loves-good-yarn/

.

Under 1960-talet gjordes operationer där kirurger skar av hjärnbalken:
https://www.nature.com/news/the-split-brain-a-tale-of-two-halves-1.10213

.

I en känd studie, gjord redan 1944 vid Smith College:
https://www.jstor.org/stable/1416950

Nyligen har hjärnforskare sett att berättelser frisätter signalsubstanser som påverkar hela hjärnan. Ett experiment som gjorts av forskare vid Princeton University visade neurala kopplingar mellan berättare och lyssnare. Med hjälp av magnetkamerateknik (fMRI) såg man att berättelser aktiverar prefrontala barken och djupare delar av hjärnan. 
Berättelser tycks binda ihop hjärnan och knyter även sociala band mellan olika människor. Berättelser är lika gamla som mänskligheten. Under tusental år samlades människor på kvällarna runt lägerelden och de äldre hjärnorna berättade om jakt, om förfäder och olika myter. Det fanns inga papper eller hårddiskar, men det fanns databaser i form av hjärnor som kopierade över kunskap i form av berättelser från en generation till nästa generation. Berättelserna är vår databas. Vår historia. Historia är knippen av berättelser. Berättelser skapar nya mentala modeller som driver ditt beteende och ger dig motivation att förändra din verklighet.
William Casebeer från Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) i USA har tagit detta ett steg längre och använt sig av fMRI för att se vad som händer i hjärnans belöningscentra när en person lyssnar på en berättelse. Han fann att det var något i berättelserna som utlöste belöningsmekanismen i hjärnan och agerade som en drog på de studerade personerna. Casebeer tror att berättelser kan vara lika beroendeframkallande som narkotika. 
Människor blir beroende av TV-serier. Berättelser används i reklam. ICA-reklamens framgång – som bygger på en berättelse – är så stor att den är en TV-serie i sig.

.

1965 besökte psykologen Robert Rosenthal:
Rosenthal, R. & Jacobson, L. Urban Rev (1968) 3: 16. https://doi.org/10.1007/BF02322211

.

King berättade om en värld där alla var jämlika:
https://www.nobelprize.org/prizes/peace/1964/king/26141-i-have-a-dream/

Martin Luther King förenade och motverkade polarisering och jag tror han hade mer inflytande än Malcolm X.

.

När Storbritannien stod ensamt mot den tyska krigsmaskinen 1940, sa Churchill inte bara:
https://winstonchurchill.org/resources/speeches/speeches-about-winston-churchill/his-speeches-how-churchill-did-it/

Filmen Darkest Hour om Churchill och de fem dagarna som avgjorde andra världskriget baseras på historikens John Lucaks böcker om andra världskriget. 
https://www.netflix.com/se/title/80189214

.

Framtiden beskrivs ibland med en akronym:
https://en.wikipedia.org/wiki/Volatility,_uncertainty,_complexity_and_ambiguity

.

Moores lag säger att datorernas processorkraft fördubblas var 24:e månad:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moores_lag

Sedan 2012 har Moores lag saktat ner. Men den bygger på ett speciellt paradigm: elektroner på en tvådimensionell yta. Utvecklingen stannar inte där. Man kan använda fotoner. Utvecklingen kanske snart också tar ett obegripligt stort steg med hjälp av kvantdatorer:
https://techworld.idg.se/2.2524/1.723916/google-kvantoverlagsenhet-oklarheter

En vanlig dator är baserad på 0 och 1, men en kvantdator kan ha tillstånden 0 och 1 samtidigt. Några traditionella bitar kan alltså representera ett nästan oändligt antal tillstånd.

Jag jobbar själv i en bransch som automatiserar processer. Vi bygger system som ersätter mänskliga bedömningar och beslut med algoritmer. För varje år minskar behovet av traditionell mänsklig hjärnkraft. Vi som jobbar inom IT tillhör den minoritet som kan språket som maskinerna använder. 
Skolorna lär ut svenska och engelska, men inte det nya språk i form av kod som maskinerna förstår och talar sinsemellan. Det är bara en liten elit som lärt sig koden.
Skriftspråket har funnits i tusentals år. Skrift är också kod, men vi tänker inte längre på text som en kod för mänskligt språk för vi lär oss tidigt i skolan att tolka koden. I början var det bara ett fåtal professionella skrivare som behärskade konsten att skriva. De kopierade texter som kopierades av andra skrivare. Det var eliten som skrev och tolkade. Ordet kod kommer från codex, som är latin och betyder bok eller en boksamling med lagtext. Idag läser du denna kod tyst i ditt huvud och det är ingen professionell skrivare som kopierat texten åt dig. Det mödosamma kopierandet togs över på 1450-talet av tryckerier och nu sker det digitalt i datorer. Nästa steg är att skrivandet ersätts. Redan nu skriver AI nyheter och sportreferat. Frågan är vad som händer när AI skriver sin egen kod och kan fortplanta sig utan hjälp av det kolbaserade liv som en gång skapade det.

.

I maj 2014 skrev den ledande datorforskaren Rémi Coulom:
https://www.wired.com/2014/05/the-world-of-computer-go/

.

Kort därefter utvecklade Google AlphaZero:
http://schack.se/intervju-efter-alpha-zero-ska-vi-vara-radda-for-ai/

Sanningen är dock att AlphaZero inte riktigt startade på noll. Den började med ett spel och det förutsätter ganska mycket. AlphaZero kan inte lösa cancerns gåta eller något annat utan förutsätter fortfarande en begränsad, regelbunden värld.

.

I boken Den andra maskinåldern:
Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, Den andra maskinåldern. Daidalos. 2015

1783 införde James Watt begreppet hästkraft för att beskriva hur många hästars arbete en ångmaskin kunde ersätta. En hästkraft motsvarade tio människokrafter. Vinsterna och investeringarna var enorma. Industrierna spred sig som en svallvåg från Manchester och ut över Europa och världen. Förändringen var så genomgripande att vi inte tänker på det. Industrialismen förändrade samhället för alltid. Välståndet ökade. Nationer byggdes med arbete och kapital. Människor fick rösträtt och del av makten och den nya rikedomen. Hemmet blev en sovplats. Fabriken och kontoret en arbetsplats. Naturens puls delades in i fritid och arbetstid och timmar blev livets viktigaste resurs och valuta. 
Nu har vi lämnat den industriella revolutionen och befinner vi oss mitt i en IT-revolution. Ingen enskild mänsklig hjärna sitter längre bakom spakarna, utan ett stort antal hjärnkrafter spridda över världen knyts samman genom samtal i mötesrum hos globala företag. De bästa hjärnorna utvecklar algoritmer som styr maskiner och människor. Hästkrafter har ersatts av hjärnkrafter. Ingen vet hur många människors tankekraft som motsvarar en hjärnkraft, men vi vet att det vanligaste yrket i väst idag är ett jobb som kräver tillgång till ett nät av hjärnkrafter. Merparten av all hjärnkraft flödar till Silicon Valley. Där finns de stora, globala företagen som Apple, Google, Cisco och Facebook. I Homo Deus skriver Yuval Harari att människan först tappade sin arbetskraft, om människan nu också tappar greppet om sin egen unika tankekraft, vad är människan då? De kommande utmaningarna som människan står inför i form av AI och bioteknologi är förmodligen mycket större än de teknologiska utmaningarna som handlade om att ersätta kroppar med ångmotorer, järnvägar och elektricitet och samtidig ge människan en ny roll i samhället.

.

Resten blir över:
Harari kallar de som blir över för “useless people”. Men det är vanskligt att spekulera om framtiden. Nya jobb skapas. När banktjänstemännens tjänster automatiserades med bankomater trodde man att arbetslösheten skulle öka, men bankerna breddade sin affärsverksamhet med ny kompetens och mötte kunderna på ett annat sätt än tidigare. Enkla jobb som följer enkla procedurer kan automatiseras, men svåra jobb som kräver komplexa mentala modeller är svårare att automatisera.

.

I början skrev programmerare maskinkod som saknade både semantik och struktur:
Bret Victor. The Future of Programming.
https://youtu.be/8pTEmbeENF4

.

Det är inte riktig kod, sa de gamla programmerarna: En kreativ föreläsning om programmering 2013 som om det var 1973 av Bret Victor. Bret Victor The Future of Programming. 
https://youtu.be/8pTEmbeENF4

.

Det är enkel matematik: 
James Clear, Atomic Habits, New York: Random House, 2018.

Det vill säga samma exponentiella princip som gör att om du viker ett papper 42 gånger blir pappret så tjockt att det räcker till solen. I början ser du ingen förbättring, men efter några månader ser du platsen du lämnade krympa och försvinna.

.

För att lyckas räcker det oftast med tre perspektiv:
https://www.agilealliance.org/glossary/three-amigos/

De tre perspektiven kallas också ”tre amigos”. Det bygger på en historia där en produktägare kommer in på en bar tillsammans med en utvecklare och en testare. Produktägaren presenterar en vision och säger vad hon vill ha och förklarar varför. Utvecklaren och testaren ställer frågor och ger förslag tills man tillsammans är överens om vad det är man ska göra.
Utvecklaren kommer med lösningar, medan testaren ifrågasätter. När de tre är överens skakar de hand. Sedan börjar man jobba. När jobbet är klart kontrollerar man att man har gjort det man var överens om och dokumenterar det. Svårare än så är det inte. För att lyckas räcker det oftast med tre perspektiv: kundens ”vad”, utvecklarens ”hur” och testarens ”men om?”. De tre perspektiven drivs av en vision. Vad och hur kräver också ett varför. Det är ”varför” som är motorn i samtalen. Det som ska göras skrivs som användarberättelser på lappar och förtydligas med exempel. Det är lättare att prata om systemet i form av berättelser och det bästa sättet att lära sig vad berättelsen handlar om är att använda exempel. När du inte förstår en sak frågar du nästan alltid först om ett konkret exempel. Sedan bygger man vidare på det.

Gherkin finns på flera språk inklusive piratspråk. Exempelvis översätts “exempel” till “Dead men tell no tales”, “Och” är ”Aye”,  och “När” är ”Blimey”.

.

Det är viktigare än kod, dokumentation och test, för gör man det på rätt sätt är berättelserna allt det i sig självt:
https://www.youtube.com/watch?v=MCaXumfckmQ

.

En mental modell är en förklaring av hur något fungerar:
K. Anders Ericsson & Robert Pool, Peak – Vetenskapen om att bli bättre på nästan allt. Volante. 2017.

.

Biologen Robert Sapolsky illustrerade detta med frågan:
Robert Sapolsky, Behave. Vintage publishing. 2017

.

Tvärfunktionella expertgrupper med personer som förstår varandras perspektiv:
https://www.npr.org/2018/04/26/606153370/how-glasgow-cut-crime-after-once-being-the-murder-capital-of-europe
Exemplet visar hur medborgarna i Glasgow fick ner kriminaliteten genom samarbete visar på värdet av samarbete och att samla flera perspektiv. Det är inte ett perspektiv som är rätt. Om alla är naturvetare ta med några ekonomer – om alla är ekonomer ta med några naturvetare. Bryt ner. Lyssna. Prata med varandra. Undvik uteslutning och polarisering. Det finns gott om exempel där likasinnade fattat dåliga beslut.

.